Tala och teckna

Ibland kommer jag på mig själv att jag står och förklarar för andra att Erik inte talar, utan tecknar mest. Jag pratade med en mamma i klassen om det igår och sa att Erik tränar sig och det går sakta framåt. Egentligen var det inget jag behövde berätta men hon frågade hur det gick för honom och så blev det så. Sen efteråt funderade jag mycket på talet. Jag vet att tal- och språkutvecklingen oftast är försenad, att det kan ta några år till innan det kommer igång men mest är jag rädd för att det aldrig blir något riktigt tal. 

Igår testade jag honom och bad honom säga några ord. Och visst kan han det. Några ord som är tydliga som gurka, jacka, kråka och kaka. Ord med k-ljud. Andra ord försöker han uttala men det låter mest som en massa vokaler i följd, knappt förståeligt vad han menar. Så låter det ofta när han läser i sin läsebok. Erik svarade glatt på allt, men att träna på ljudandet på ett konstruktivt sätt är svårt. Jag vet inte riktigt hur jag ska gå till väga och har bett logopeden på skolan om hjälp. Talutvecklingen måste förbättras. Det är målet just nu.

Vi använder tecken som komplement (TAKK), för att betona något extra eller för att riktigt fånga Eriks uppmärksamhet och stödja förståelsen. Tecken förstärker det vi säger och spelar också på andra sinnen tex. kan det hållas kvar längre än talade ord. För Erik är tecken jätteviktigt. Det är så han kommunicerar med omgivningen.

Erik har ju haft turen att få arbeta två år med en riktigt bra pedagog som utvecklat hans språkförståelse, läs- och skrivförmåga och verkligen poängterat hans kvalitéer. Hon har tyvärr gått i pension nu men hon trodde helt klart på att Erik kommer kunna tala. Jag hoppas på det eftersom fler personer kommer kunna förstå honom. Nu är vi bara några få.

Tala

   och

teckna

   är

guld