Torsdag del 1 och 2
Del 1.
Dagens inlägg handlar just om blogginlägg. Det är nämligen så att jag läste igår en blogg där personen ställde frågor om hur man skriver sina inlägg och om man vet vad inlägget ska handla om innan? Behöver man skriva ner kom ihåg-punkter? Själv skriver hon oftast färdigt i huvudet först innan hon låter fingrarna gå över tangentbordet.
Det fick mig att fundera lite på hur jag själv gör. Jag brukar komma på saker under dagen som jag tänker jag ska skriva om men sen blir det inte av. Oftast för att jag blir avbruten mitt i en formulering och då hittar jag inte tillbaka till hur jag tänkte... Att skriva kom ihåg-punkter skulle nog vara bra men egentligen har jag för lite tid. Det tar tid föra över bilder och redigera och tillslut blir texten snabbt nerskriven och inte så lång även om jag från början tänkt skriva mera. Ibland får jag helt enkelt skippa den fundering jag hade tänkt ta upp för att det inte går att koncentrera sig (med en tanke att jag ska skriva om det sen). Det är ofta det blir mest en uppdatering om vad vi gjort, vilket i och för sig En dag hos oss handlar om.
Min blogg har ju också varit ganska liten. Det har varit för mig själv och närmsta vännerna jag skrivit men sista halvåret har den vuxit lite och jag har till och med bjudit in till det. Det är roligt blogga även om jag inte hinner göra uppdateringar varje dag och jag tycker det är kul när jag får kommentarer på det jag skrivit, ett kvitto på att någon läser bloggen.
Det nämndes även om skrivkramp/skrivtorka eller vad man nu vill kalla det och det känner jag också igen. Ibland vill jag så gärna skriva något men ingenting kommer ut. Det är helt tomt. Det blir kanske bara en kort, smått trist uppdatering men det är väl tur en bild kan säga så mycket. Och ja, ibland är väl vardagen ganska trist så det är ju inte så konstigt det heller.
Del 2.
Jag sitter nu här alldeles själv i ett tyst hus. De små sover och jag har en kopp nybryggt kaffe i min ena hand. Underbart! Ute är det gråmulet regnrusk men grannens fina lönn lyser upp! Den har så vackra skriftande nyanser av rött. I veckan har sonen varit på sitt första kalas hos en i klassen. Jag följde med och det var roligt även om man så tydligt ser att han går sin egen väg. Igår blev Axel fin i håret och idag fick jag mitt trassel toppat lite. Erik behöver också putsas till innan skolfotograferingen on några veckor. Det är tur att mommo är bra på sånt. Jag känner mig stel och har en del värk och längtar efter att komma igång med yogan som börjar på söndag. Och om två månader är det dags att börja tänka på skidteknik och hur jag ska hinna få en ca 30 mil i kroppen inför loppet samt att planen är att tappa lite mera kilon. Jag vet inte riktigt hur men det ska gå på något sätt.
Och nu är det slut på friden, båda två vaknade precis. =)
Dagens inlägg handlar just om blogginlägg. Det är nämligen så att jag läste igår en blogg där personen ställde frågor om hur man skriver sina inlägg och om man vet vad inlägget ska handla om innan? Behöver man skriva ner kom ihåg-punkter? Själv skriver hon oftast färdigt i huvudet först innan hon låter fingrarna gå över tangentbordet.
Det fick mig att fundera lite på hur jag själv gör. Jag brukar komma på saker under dagen som jag tänker jag ska skriva om men sen blir det inte av. Oftast för att jag blir avbruten mitt i en formulering och då hittar jag inte tillbaka till hur jag tänkte... Att skriva kom ihåg-punkter skulle nog vara bra men egentligen har jag för lite tid. Det tar tid föra över bilder och redigera och tillslut blir texten snabbt nerskriven och inte så lång även om jag från början tänkt skriva mera. Ibland får jag helt enkelt skippa den fundering jag hade tänkt ta upp för att det inte går att koncentrera sig (med en tanke att jag ska skriva om det sen). Det är ofta det blir mest en uppdatering om vad vi gjort, vilket i och för sig En dag hos oss handlar om.
Min blogg har ju också varit ganska liten. Det har varit för mig själv och närmsta vännerna jag skrivit men sista halvåret har den vuxit lite och jag har till och med bjudit in till det. Det är roligt blogga även om jag inte hinner göra uppdateringar varje dag och jag tycker det är kul när jag får kommentarer på det jag skrivit, ett kvitto på att någon läser bloggen.
Det nämndes även om skrivkramp/skrivtorka eller vad man nu vill kalla det och det känner jag också igen. Ibland vill jag så gärna skriva något men ingenting kommer ut. Det är helt tomt. Det blir kanske bara en kort, smått trist uppdatering men det är väl tur en bild kan säga så mycket. Och ja, ibland är väl vardagen ganska trist så det är ju inte så konstigt det heller.
Del 2.
Jag sitter nu här alldeles själv i ett tyst hus. De små sover och jag har en kopp nybryggt kaffe i min ena hand. Underbart! Ute är det gråmulet regnrusk men grannens fina lönn lyser upp! Den har så vackra skriftande nyanser av rött. I veckan har sonen varit på sitt första kalas hos en i klassen. Jag följde med och det var roligt även om man så tydligt ser att han går sin egen väg. Igår blev Axel fin i håret och idag fick jag mitt trassel toppat lite. Erik behöver också putsas till innan skolfotograferingen on några veckor. Det är tur att mommo är bra på sånt. Jag känner mig stel och har en del värk och längtar efter att komma igång med yogan som börjar på söndag. Och om två månader är det dags att börja tänka på skidteknik och hur jag ska hinna få en ca 30 mil i kroppen inför loppet samt att planen är att tappa lite mera kilon. Jag vet inte riktigt hur men det ska gå på något sätt.
Och nu är det slut på friden, båda två vaknade precis. =)
Kommentarer
Skicka en kommentar