Comfort zone

I sommar har jag utmanat mig och tagit ett kliv ur min comfort zone. Jag är rätt stolt över mig själv. Men vi tar det från början.

Någon gång under gymnasiet började jag klä mig som jag ville och struntade i vad andra skulle tycka och tänka om det. Jag valde sådant jag ville ha på och brydde mig inte längre om mina överarmar var för stora för att ha kortärmat eller linne som jag hade tyckt innan. Det har jag fortsatt med genom livet men såklart har jag även blivit osäker på om jag kan ha vissa kläder ibland.

Mest klär jag mig i sådant jag är bekväm  i och tycker är snyggt. Därför undviker jag ju också sådant jag inte känner mig riktigt bekväm i. Tex. har jag aldrig gillat att visa för mycket av knäna utan helst velat ha lite längd på kjolar och shorts men i sommar har jag nästan bott i ett par kortare shorts och har tom åkt hemifrån i dem. Jag har varit och handlat på byn med shortsen på. Det känns som ett stort steg utanför comfort zone för mig. Men livet är här och nu och att skämmas för kroppen är sjukt.

Jag är helt okej med min kropp. Jag har fött fyra barn och jag har accepterat mina bristningar och skavanker. Jag är stolt över kroppen och vad den har presterat. Det betyder inte att jag är nöjd med vikten. Jag vill ju gärna krympa några storlekar, bli starkare på kuppen och jobbar ju för det. Men överlag är jag en kroppspositivist!

Så varför nu? Varför har jag tagit klivet ur min comfort zone? Dels beror det nog på att jag känner mig snyggare, pga den fantastiska solbrännan och för att jag tappat några kilon, och dels är det för att det i denna värme helt enkelt är svalare med kortare byxben.


Kommentarer

  1. Yes mycket snygg är du och hur man mår och känner sig inombords gör underverk för utseendet!!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fjällen 2026

Sol, vind och vatten

Nöjd eller inte?